herregud.

Hur kan du stanna där du är?
Hur kan du vara nöjd med det?
Hur kan du se dig över axeln, och säga det blev som det blev?
Det ger mig kalla kårar att se dig slockna såhär.
För jag minns den första gången och hur kändes där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0